16 aug. 2017

H: vetenskap i romanform

Recension: H av Åsa Nilsonne.

Nutida forskningslitteratur beskriver hur hjärnan fungerar enligt någon slags majoritetsbeslut. Hjärnans olika delar signalerar vid olika tillstånd/händelser och den del som "skriker högst" (med allt vad det innebär) får "bestämma" (med allt vad det innebär). Impulser bubblar upp från det "undermedvetna" (lite slitet uttryck) som undertrycks, eller inte, av kortex, vars sena mognad är förklaringen till att tonåringar har så svårt med sin impulskontroll. Signaler om rädsla och ilska kan i starka doser helt slå ut andra funktioner. Hormoner och neurotransmittorer dränker hjärnan i känslor. Det hela är komplicerat på ett sätt som gör det lätt att förstå varje enskild påverkansväg, men svårt att memorera allt som händer för att på så sätt kunna få en sammansatt helhetsbild. 

Välkommet, därför, med en bok som i romanform (!) skildrar några av processerna. I boken är det hippocampus synvinkel som gäller: H, som hen kallas i romanen (svårt att sätta kön på en hjärndel, även om bäraren av hjärnan i romanen är en han). Det är ett unikt grepp som skulle kunna falla pladask i överpedagogisk nitiskhet, men författaren - Åsa Nilssonne - hanterar författarhantverket till fulländning. (Fast det krävs nog en grundläggande acceptans för fantasivärldar för att kunna acceptera berättargreppet.)

Boken smyger igång försiktigt, med grundläggande funktioner skildrade igenom mer vardagliga situationer, för att sluta i ett crescendo av känslor, skildrade genom en stormande förälskelse (det står på baksidan av boken, så jag spoilar inte).

Eftersom jag har så dåligt lokalsinne har jag ett lite personligt förhållande till min hippocampus - som är den delen av hjärnan som bestämmer vad vi bör komma ihåg och glömma, samt sköter stora delar av långtidsminnet i övrigt. På något sätt hoppas jag att de delar som hanterar lokalsinnet fått någon annan viktig funktion. Hur det än är med den saken tror jag min hippocampus kommer att sortera in bokens budskap i mitt långtidsminne på grund av dess unika blandning av att vara faktabok och känslodriven roman. Ett bok som ger en unik insikt i hjärnans funktioner och som dessutom är rolig att läsa - vad mer kan man begära?

15 aug. 2017

Darwin's Bark Spider

9 aug. 2017

Myndigheterna i Malaysia "jagar" ateister

Myndigheterna i Malaysia har gått ut med att de ska söka upp före detta muslimer som deltagit i en ateistgrupp - för att ge dem "rådgivning" eller åtala dem som förespråkat ateism. Detta skedde efter att gruppen Atheist Republic, i sociala medier, postat en bild på sig själva när de träffades i Kuala Lumpur, Malaysia.

En minister i Malaysias regering säger i ett uttalande: "The (Federal Constitution) does not mention atheists. It goes against the Constitution and human rights… I suggest that we hunt them down vehemently and we ask for help to identify these groups."

International Humanist and Ethical Union uppmärksammar detta och organisationens president Andrew Copson, säger bland annat:
We deplore this senseless police investigation. And we condemn in the strongest terms the extremely dangerous, provocative language coming from government officials.
Reaktionerna från myndigheterna i Malaysia har gått hand i hand med hets och dödshot i sociala medier mot ateister och ex-muslimer i allmänhet och mot gruppen Atheist Republic i synnerhet.

Förföljelsen av ex-muslimer är en att vår tids allvarligaste människorättsbrott. Länder som inte respekterar och skyddar människors rätt att ändra sin religiösa övertygelser och öppet deklarera att de är ateister ska fördömas kraftfullt.

8 aug. 2017

Icke-religiös ska aldrig förväxlas med att vara utan värderingar

I Norge har det pågått en diskussion om "norska värderingar" under sommaren. Agnieszka Bryn, kommunikationschef Human-Etisk Forbund, skrev häromdagen ett debattinlägg om ämnet i Dagbladet.
Vi må huske at mange har flyttet til Norge fra samfunn der religiøse argumenter brukes for å kontrollere deres privatliv og integritet, enten i spørsmål om likestilling, tilgang på prevensjon og lovlig abort, barneoppdragelse, rett til skilsmisse, arv eller homofiles rettigheter. Mange kommer fra land hvor det å være humanist, ateist eller ikke-troende kan koste dem statsborgerskapet, jobben, mulighet til utdanning og et anstendig familieliv. I verste fall kan de miste livet.
Det å ikke være religiøs og avvise religiøse verdensbilder bør aldri forveksles med fravær av verdier. Å snakke om verdinøytralitet (hva det nå er) som motsetning til det religiøse er en hersketeknikk som ikke bidrar til bedre verdidebatter. 
Humanister tror på mennesket, på samhold og fellesskap. Vi tror på at vi sammen kan skape gode samfunn hvis vi velger å se det beste i hverandre og bidrar når vi kan. Vi står opp for grunnleggende verdier som menneskerettigheter, ytringsfrihet, demokrati og rettstat. De er så grunnleggende at vi bør kunne stå sammen om dem, uavhengig av religion eller livssyn.
Vi står opp for menneskeverd og likestilling, og likebehandling uavhengig av kjønn, nasjonalitet eller seksuell orientering. Disse er hardt tilkjempede verdier, og vi vet at kampen ofte har stått mot verdikonservative, religiøse miljøer.

Internationell konferens om populism och extremist

I helgen arrangerade Humanists UK en internationell humanist konferens om populism och extremist.
Nearly 80 years on from its 1938 international conference on how humanists should respond to the growing threats of fascism and communism, Humanists UK brought together some of the world’s leading experts in authoritarian populism, religious extremism, and far-right and far-left movements, to discuss the current situation. These included leading social scientists from Harvard, the LSE, King’s College London, and Helsinki; two UN special rapporteurs; and leading campaigners from INGOs, think tanks, and advocacy organisations. It structured a day of penetrating talks on the current crisis in liberal democracies in terms of ‘problems’ and ‘solutions’, and featured participation from humanist activists working in every part of the world, who helped to shed light on a global phenomenon and outline possible resolutions.
Läs Humanists UK:s rapport från konferensen.

6 aug. 2017

Hur framställs religion i offentligheten?

... Nidbild regel snarare än undantag?

Vid årets Almedalsvecka deltog jag i ett panelsamtal arrangerat av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Yttrandefrihet och religionsfrihet - hur samsas dessa demokratiska grundpelare? Vilken bild av religion förmedlas i nöjesvärlden, media och av andra i offentligheten? Varför är det ok att driva med religiösa yttringar?

Medverkande i panelen:
Ingrid Nilsson, Informationschef, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
Sarah Delshad, Journalist samt grundare av plattformen Muslimska feminister
David Thurfjell, Religionshistoriker, Södertörns högskola
Ulf Gustafsson, Förbundssekreterare, Humanisterna
Elisabeth Sandlund, Opinionsredaktör, Dagen

5 aug. 2017

Indiens sekulära är tysta

Taslima Nasrin - den bangladeshiska författaren som tvingats fly sitt hemland, fått svenskt medborgarskap och numera är bosatt i Delhi, Indien - har stött på nya problem med religiösa fanatiker.

Nasrin skulle göra en privatresa inom Indien till Aurangabad, men stoppades på grund av protester från gruppen All India Majlis Ittehadul Muslimeen. Lokal polisen avrådde Nasrin att lämna flygplatsen när hon kom dit.

I en debattartikel i Asia Times sätts händelsen i ett större perspektiv:
Muslim and Hindu fringe groups are attacking writers for the following reasons:
  • They fear writers have the power to change people’s thinking, make them question age-old beliefs and practices, and reform society. 
  • They lack tolerance.
  • Being dogmatic, they can’t accept other views.
  • The fear of being edged out by a pluralistic and inclusive society makes them insecure.
  • They don’t like to have their views on the word of god, their own superstitions, other beliefs, women’s rights, or freedom of expression and movement (as in the cases of Nasrin and Rushdie), challenged.
The silence from India’s secular society over Nasrin’s predicament is understandable. In India, one gains the tag “secular” through backing minority groups. All too often, those who support the majority group are branded “fascists” by intellectuals. And no “secular” intellectual will risk damaging his reputation by speaking out against minority – in this instance, Muslim – ills, as this would be seen to favor the Hindu majority. In Nasrin’s case, they may be thinking “After all, she is a foreigner, why bother?”
But Nasreen considers India as her country and home. Secularists should have been full-throated in their condemnations of the protests against her at Aurangabad airport.

4 aug. 2017

Jihad som självmord?

"Jihadisternas livsöden pekar på att unga européer lockas av en självmordskult snarare än ett religiöst krig. En ny studie, gjord på ett hundratal fransktalande jihadister, visar att jihadister snarare är radikala våldsverkare som vänder sig till Islam, än religiösa fundamentalister som tar till våld."

Lyssna på reportaget i Studio Ett i vilket en studie gjord på franska och belgiska jihadister under de senaste 20 åren, utförd av sociologen och terrorexperten Olivier Roy, presenteras.

3 aug. 2017

Katoliker rädda för humanism

Humanisterna i Guatemala gjorde reklam med texten:
"Du behöver inte en gud eller en religion för att vara en god person. Om du håller med, är du inte ensam."
Detta ogillades av en katolsk organisation i landet, vilken hotade annonsbolaget och skylten plockades ner. David Pineda, ordförande för Humanistas Guatemala, säger:
"We are worried that the directives of the catholic seminar interpret the message as an attack, since it is not directed at them nor at any other religious group, but rather at every person who identifies himself with humanist thoughts and values. 
Also, it is worth mentioning that the publicity company has cooperated with us at all times and they have been very clear that they respect the mutual contract and our right to free speech. It was only the catholic’s pressure that obligated us to relocate the billboard."
Läs mer hos IHEU.

2 aug. 2017

Humanism i korthet

1 aug. 2017

Sekularism ett verktyg för mänskliga rättigheter

Paneldiskussion på International Conference on Free Expression and Conscience med Tasneem Khalil (Journalist and Editor of Independent World Report), Annie Laurie Gaylor (Co-President of the Freedom From Religion Foundation), Chris Moos (National Secular Society Council Member), Houzan Mahmoud (Culture Project Co-Founder), Karima Bennoune (UN Special Rapporteur in the Field of Cultural Rights), Michael Nugent (Atheist Ireland’s Chairperson) och Teresa Gimenez Barbat (MEP, Alliance of Liberals and Democrats for Europe and Euromind).

28 juli 2017

"We Stand on the Right Side of History"

Bonya Ahmed, aktivist, skribent och bloggare på Mukto-Mona, talade vid International Conference on Free Expression and Conscience, London, juli 2017.

27 juli 2017

Optimistisk nihilism

24 juli 2017

Varför behöver vi filosofi

18 juli 2017

17 juli 2017

Ett allvarligt kategorimisstag

"Fiktion använder fakta som startblock, och sedan störtar den iväg för att undersöka det som verkligen intresserar den. Att inte förstå det, att behandla fiktionen som om den vore fakta, är att göra sig skyldig till ett allvarligt kategorimisstag."
Så skrev Salman Rushdie i uppsatsen Med gott uppsåt (1990). Den är en kommentar till reaktionerna, de oproportionerliga och missriktade rektionerna, på hans bok Satansverserna som utkom året innan. Lite tidigare i texten skriver Rushdie:
"Via den litterära processen försökte jag undersöka uppenbarelsens natur och trons makt. Uppenbarelsen, den mystiska upplevelsen, är otvivelaktigt en genuin erfarenhet. Det konstaterandet ställer den icke-troende inför ett problem. Om vi går med på att mystikern, profeten, verkligen har en transcendent upplevelse, och om vi samtidigt är oförmögna att tro på en översinnlig värld då måste vi fråga oss, vad är det egentligen som pågår? Det var bland annat för att besvara den frågan som jag började skriva berättelsen om "Mahund" Jag var medveten om att "incidenten med de sataniska verserna" är mycket omdebatterad bland muslimska teologer. Jag var också medveten om att Muhammeds liv blivit föremål för en kult som många skulle anse vara oislamisk, eftersom han själv alltid hävdade att han bara var en budbärare, en vanlig människa. Jag var medveten om att det, på grund av detta, fanns tår som var mycket känsliga. Men jag var uppriktigt övertygad om att mitt öppna fabulerande skulle göra klart för varje läsare att jag inte försökte förfalska historien, att jag istället försökte få en fiktiv berättelse att göra avstamp i historien. Bruket av drömmar, fantasier etc skulle säga: poängen är inte om detta "verkligen" föreställer Muhammed, eller om incidenten med de sataniska verserna inträffade "i verkligheten" poängen är att undersöka vad en sådan händelse kan uppenbara om uppenbarelsens natur, vad den kan uppenbara om graden av påverkan och samspel mellan mystikerns medvetna personlighet och den mystiska händelsen. Poängen är att försöka förstå uppenbarelsen som ett mänskligt fenomen. Bruket av fiktion var ett sätt att skapa den distans till verkligheten som jag trodde skulle förhindra att någon kände sig sårad. Jag hade fel."
 Att behandla fiktionen som fakta är ett problem som är mycket större än reaktionerna på Satansverserna. Är det inte detta som ligger bakom religionernas felaktig sanningsanspråk och alla religiösa konflikter?

14 juli 2017

Strömningsdynamik

Filmat i Grand Canyon, Arizona. Läs även Phil Plaits kommentar till filmen.

SKYGLOWPROJECT.COM: KAIBAB ELEGY from Harun Mehmedinovic on Vimeo.

13 juli 2017

Omskärelse - religonsfrihet eller övergrepp?

I TV4 Nyhetsmorgon diskuterades omskärelse av pojker.
Vissa landsting subventionerar omskärelse av pojkar, medan andra inte. Hör Humanisternas ordförande Christer Sturmark diskutera med Lars Dencik, professor i socialpsykologi huruvida omskärelse är ett uttryck för religonsfrihet eller en kränkning av barnets integritet.

12 juli 2017

Tidens natur

Är tid något grundläggande eller något emergent? Detta är en fråga fysiker brottas med. Lyssna på hur Sean Carroll och Max Tegmark resonerar.



Sekularisering genom upplysning

Sekularism är ett väsentligt koncept för Humanisterna och den humanism organisationen företräder. Men vad är sekularism och hur borde detta ställningstagande ta sig uttryck?

En vanlig definition är att sekularism är ställningstagandet att religion inte ska inverka på statens verksamhet, inkluderande utbildning och annan offentlig verksamhet i samhället. Detta innebär en strikt separation mellan staten och religiösa institutioner, men också att människor med olika religioner och trosuppfattningar behandlas lika inför lagen.

Denna definition är dock lite otydlig, eftersom den ibland tolkas som att staten och det offentliga ska vara icke-religiöst, andra gånger att staten och det offentliga ska vara neutrala mot olika religioner och andra trosuppfattningar.

Min uppfattning är att det är både rätt och rimligt att säga att staten ska vara neutral. Detta eftersom det finns andra ställningstaganden som staten också ska stå bakom: Demokrati, tanke-, uttrycks- och religionsfrihet. Dessa andra ställningstaganden innebär att staten inte kan behandla religiösa och icke-religiösa åsikter och uttryck olika, utan måste behandla dem lika – så länge de sker inom lagen och inom demokratins spelregler.

Detta innebär att jag förespråkar demokratisk sekularism, inte auktoritär sekularism. I den senare varianten är staten tydligt icke-religiös genom att den förbjuder eller negativt särbehandlar religiösa åsikter och uttryck. Detta behöver inte ske konsekvent, mot alla religioner, utan inom auktoritär sekularism kan uttryck från vissa religioner accepteras, men andra religioners uttryck förbjuds eller undertrycks. I länder som Sverige där kristendomen historiskt haft ett starkt inflytande tar sig detta ibland formen av att kristna uttryck och sedvänjor accepteras, medan motsvarande för islam motarbetas.

Den demokratiska sekularismen känner jag igen i en rad ställningstaganden Humanisterna gjort under senare år:

  • När böneutrop från en moské i Botkyrka diskuterades (2012) uttalade Humanisterna att detta var oproblematiskt: Dessa utrop ska regleras av allmänna bestämmelser och ska likabehandlas oavsett vilka ljuduttryck det kan handla om.
  • När det gäller samvetsfrihet påpekar Humanisterna att religiösa samvetsskäl inte ska positivt särbehandlas, utan likställas med till exempel en vegans samvetsskäl.
  • När det kommer till skolan ska religiösa friskolor förbjudas, eftersom staten genom det obligatoriska skolväsendet ska vara neutral i förhållande till olika livsåskådningar. Eleverna ska dock få utöva sin egen religion i skolan, så länge det är på elevernas initiativ och det inte påverkar undervisningen negativt.
  • Senast handlade det om EU-domstolens beslut att religiösa och ideologiska symboler är möjliga att förbjuda på arbetsplatser, om reglerna för detta likabehandlade alla symboler och det fanns rimliga argument för förbudet. Detta beslut stödde Humanisterna eftersom det just krävde likabehandling.

Mot dessa ställningstaganden har det framförts en del kritik. Exempelvis hävdar en del att religiösa uttryck förmedlar åsikter som ska undertryckas av staten. Andra hävdar att det offentliga rummet ska vara fritt från religiösa uttryck, eftersom dessa påverkar dem som vill leva icke-religiöst eller vill slippa utsättas eller påminnas om viss religionsutövning.

Även om jag sympatiserar med delar av denna kritik, till exempel vill jag att religion ska ha mindre inflytande över vårt samhälle, kan jag aldrig acceptera att staten ska inskränka tanke- och uttrycksfriheten med motivet att något är religiöst eller kopplas till en viss religion. Dessa friheter ska försvaras i den vida omfattning som råder i Sverige idag. I de undantagsfall de kan inskränkas, till exempel vid uppmaning till brott, ska det göras utifrån allmängiltiga och rationella argument.

För mig är det viktigt att vi, när vi förespråkar sekularism, inte gör det i form av auktoritär sekularism. Sekularisering ska ske genom upplysning, inte förbud.


Artikeln har tidigare publicerats Humanisternas medlemstidning Humanisten nr 2 2017.

11 juli 2017

Är ett dödspiller en värdig död?

Seminarium i Almedalen 2017 om dödshjälp, med speciellt fokus på Oregonmodellen för läkarassisterat självmord. Medverkande: Per Ewert (direktor Claphaminstitutet), Staffan Bergström (prof. em. internationell hälsa, Humanisterna Gotland), Cathrine Påhlsson Ahlgren (ledamot i SMER), Johan Holmdahl (överläkare, före detta ledamot i SMER). Moderator för samtalet är Jacob Rudenstrand.

10 juli 2017

Vetenskapen kommer upptäcka samma saker igen

Ett spännande tankeexperiment: i morgon tar hela mänskligheten ett piller som får alla att glömma allt, precis allt, om vad religionerna lärt och vetenskaperna upptäckt hittills. Låt sedan tusen år förflyta. Vad ser vi? Jo, att nya religioner uppstått med helt andra gudsbilder, heliga skrifter och ritualer. Och så ser vi att vetenskapen upptäckt samma saker som den gjorde första gången.
Ur debattartikel av Jesper Sahlin: Ingen kommer att tvinga sina barn att läsa Dawkins böcker på söndagarna

9 juli 2017

Att vara katolik eller muslim - och gay, går det ihop?

Hur kan man kombinera ett liv som homosexuell med att vara en del av en religiös tradition? Detta diskuterades i radioprogrammet Människor och tro. Gäster var Philip DeCroy, författare och religionshistoriker, och Haydar Adelson, ny ordförande för Stockholm Pride.

8 juli 2017

Katolska kyrkan behandlas med silkesvantar

Katolska kyrkan har för första gången fått en svensk kardinal, Anders Arborelius. Detta har i media i stort bara uppmärksammats positivt, med viss svensk stolthet. Få kritiska frågor. Det finns dock undantag från det okritiska förhållningssättet.

Maria Rydhagen skriver i en krönika, Hur kom biskop Anders Arborelius undan med så mycket intolerans?:
Vi lever i en tid när en enda korkad eller diskriminerande formulering kan skapa internationell debatt i veckor. För en vecka sedan blev Anders Arborelius officiellt kardinal. Hur fasikens gick det till när han kom undan med all denna ålderdomliga intolerans? Jag fattar det inte. Min enda teori är att Sverige är totalt, totalt starstruck av gamla män i dopklänning.
Erik Helmerson fyller på i en ledartext, Katolska kyrkan måste vädras ut, där han tar upp alla pedofilövergrepp som förekommit inom Kyrkan:
Ett problem ligger i trons själva kärna. Katolska kyrkan predikar förlåtelse. Den som uppriktigt ångrar sig har rätt till en ny chans. Så har förlitandet på en gudomlig rättvisa tillåtits att förhindra den jordiska rättvisan från att ha sin gång – med tusentals unga utsatta människor som offer. Det är en djup skamfläck för kyrkan. [...]
Men att tiga är inte att visa lojalitet – tvärtom. Vad gäller rötan i Katolska kyrkan har alla enskilda katoliker ett medansvar att slå upp fönstren, att vädra ut, att bidra till att usla präster och andra funktionärer i kyrkan avslöjas, kastas ut och fängslas. Även om det kan vara en tung plikt.
Sven Melander har också några ord att säga:

Hur mycket politisk polarisering tål Sverige?

Samtidigt som partierna närmar sig varandra är den svenska konsensuskulturen utmanad. De politiska konfliktytorna är inte längre begränsade till ekonomi, utan gäller även en lång rad värderings- och livsstilsfrågor, med snabba politiska svängningar. Hur mycket polarisering tål Sverige.
Ett panelsamtal i Almedalen som lite handlade om frågan i rubriken, men ändå var intressant.

Medverkande: Daniel Färm (styrelseledamot i Humanisterna), Stefan Gustavsson (Svenska Evangeliska Alliansen), Marcus Uvell (opinionsanalytiker), Ulrica Widsell (Journalistförbundet). Moderator: Lars Anders Johansson (Timbro)

7 juli 2017

Säg "Ja" till livet

Det låter som en slogan från fanatiska abortmotståndare, men det är det inte.

6 juli 2017

"Det handlar om elevers rätt att själva få välja livsåskådning"

I måndags deltog Daniel Färm, ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse, i ett panelsamtal om religiösa friskolor. Debatten filmades inte, men några av deltagarna intervjuades efteråt. Tidningen Dagen skriver också om samtalet.
– Det handlar om elevers rätt att själva få välja livsåskådning, då är det svårt om man får en ensidig påverkan från skolan, säger Daniel Färm
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se